Borta bra men hemma bäst

Blev en snabb visit till huvudstaden i helgen för att hälsa på syster och hennes sambos Linda och Hedda. Stan har hunnit utforskas och kroglivet likaså. Även om utgången slutade med att jag grät så mycket över att jag inte kunde sluta gråta att jag knappt hann med att andas.


Har också hälsat på familjen i Djursholm som Sara jobbar hos.
Bland OC-liknande hus, engelska privatskolor och alldeles egna öar cruisade vi omkring i feting-audin, endast några minuters färd bort från stan där det döljer sig ett helt annat liv. Ett liv där 2-åringen kallar barnflickan för "mommy", 7-åringen köper födelsedagspresenter för flera hundra, 10-åringen adlas fram och går på arrangerade "play-dates" och 12-åringen berättar att några på skolan blir hämtade av sina privatchaufförer utan att röra en min.
Det är vardag för dom, precis som det är vardag för mig att stå och huttra och vänta på flygbussen eftersom mina pengar tog slut på arlanda och jag verkligen inte hade råd med taxi hem. Den dagen det kommer "köp medges ej" när dom ska handla har väl folk börjat bosätta sig på månen eller nåt.

Men trots att Stockholm är underbart på alla sätt och vis kunde jag inte låta bli att sakna Luleå. Mina besök där ger mig alltid splittrade känslor, en del av mig vill aldrig åka hem, jag skulle kunna stanna där för evigt, medan en annan del bara längtar efter att få komma tillbaka till verkligheten.
Ungefär som jag känner med gymnasiet, en del av mig vill gå gymnasiet för evigt och stanna i den trygga bubblan, medan en annan del bara längtar efter att få ta studenten och vara fri att göra vad jag vill med mitt liv.

Hur som helst ska det bli otroligt skönt att sova ut i min säng inatt efter en del hårda nätter på en tältsäng med en prydnadskudde under skallen och ett överkast till täcke.

PUSS

Tisdag

Sitter och väntar på att pappa ska prata klart i telefon så jag kan få ringa mina viktiga samtal. Att ringa från mobilen som jag har känns inte så lockande, det låter som att den ska sprängas i örat på en bara man pratar nån minut. Ska beställa en ny nån dag till veckan.

Annars flyter dagarna på väldigt fort. Först är det måndag, nästa gång man vaknar är det onsdag och hux flux är det fredag och helg! Sen är det söndag och så börjar allt om igen.

Idag är det dock tisdag, men den har bara flygit iväg. Har endast haft två lektioner, som jag faktiskt jobbade på! De är ovanligt, men trots allt mitt flummande i skolan går det helt bra. I fredags fick jag tillbaka historieprovet och krönikan och båda var mvg. Blev så glad att jag satt med ett fånigt flin resten av skoldagen och bara njöt. Har nog aldrig varit så stolt över mig själv skolmässigt som då. Eller möjligtvis över att jag fick mvg i idrott och nkb av Marianne Tyrann, det toppar fortfarande det mesta.

Nu ska ner till Elin på ett tag, känner mig sällskapssjuk. Igår var jag hemma HELA kvällen, dock så var Teza här från typ 11 till klockan 5.. Men jag älskar verkligen att ha folk runt omkring mig 24/7, att sitta hemma gör mig bara derimerad.

HEJS

Tillbaka till verkligheten

Ännu en helg, ännu ett krogenbesök. Ännu en bakismorgon.
Det sistnämda är aldrig roligt. Snäppet värre är det endast när man överallt ifrån får ledtrådar om att gårdagen har spårat. Som att..

..man vaknar till att en låt helt plötsligt börjar spela och man inser att man fått med sig någon annans mobil i väskan.

..man kollar sig i spegeln och ser att man har allt smink och alla smycken kvar. Dessutom har man ett guldigt och ett silvrigt örhänge på sig.

..man först efter frenetiskt letande hittar sin börs. Nästintill tom..

..det står ange PUK-kod när man försöker slå på mobilen.

..man hittar ett sms innehållande "Nün b5eüe" skickat till telefonnummer 8 i sin utkorg (när man väl hittat sin PUK-kod, insett att mobilens knappar har pajjat och letat upp en gammal mobil att ha ist).

I varje steg kryper ångesten på mer och mer, och då har jag inte ens tagit med allt med tanke på känsliga läsare.
Andra sms är väl inget som jag heller vill hänga ut här, dom har jag till och med raderat, både från min utkorg och mottagarens inkorg för att slippa bli påmind.

Men trots det spårade, hade jag riktigt kul. Middagen för Ida som fyllde 18 år, sanning och konsekvens-spelandet hos Eva och Cleo med Linda, allt var top notch!
Att man kutar huset runt i underkläder i oktober eller skrattar en hel taxi-resa in till stan, hör väl inte till vanligheterna, men fyfasen vad jag förlängde mitt liv med allt skrattande.

Det var allt för mig,
HEJS!

RSS 2.0