Tisdag
Jag kommer nog aldrig att lära mig att det INTE är okej att sippa på en drink klockan 2 när man börjar jobbet nästa dag 07:45. Jag kommer nog heller aldrig lära mig att hålla koll på mobiler.
Men jag överlevde jobbet, trots att jag inte kom i säng förrän halv 5. Så att det var jobbigt när klockan ringde är minst sagt en underdrift. Jag åkte iväg i tubsockar, gympaskor, min kappa, glasögon och en tofs mitt på skallen, men jag var så trött att jag inte ens brydde mig. Det var först när jag hoppade på en proppfull buss hem från jobbet jag kände att det inte var sådär superkul!
Mobilen löste det sig också med, en taxi-chaffis hade lämnat in den på shell så jag kunde lite generad hämta ut min supernalle idag. VARFÖR är det så att den enda telefonen som alltid kommer tillbaka är en jävel för 199 kronor!?!?! Tänkte i alla fall att jag skulle ha en drös meddelanden och missade samtal (tror jag är poppis) och nog jävlar hade jag det, 5 gånger plingade det till av nya meddelanden. 4 av dem var från Sara..
♥ KARIN
Tisdag
Är hemma på snabb visit innan jag ska tillbaka till jobbet igen. Igår jobbade jag först på dagen/kvällen hos en kvinna och när jag sen åkte till K för att jobba natt kändes det som att jag kom hem. Tvättade bort sminket bort sminket, borstade gaddarna och kröp ner i sängen och läste min bok. Det är illa när man känner sig så hemma på sin arbetsplats, då jobbar man för mycket.
Men en positiv sak med att jobba är att jag inte äter så förbannat mycket. När jag är hemma äter jag mest för att jag är rastlös och för alla mina intressen oftast inkluderar mat. Jag älskar att luncha på stan, fika, ha glöggmys. Trots att jag egentligen inte tycker om fika slinker det alltid ner ett eller annat bakverk, bara för att det hör till. Och eftersom att Pappa varje helg (trots att jag säger att han inte behöver göra det) köper chips åt mig, är det någon mystisk dragningskraft som kallar på mig från "snask-lådan". Ser man film och har chips hemma äter man ju upp dem. Och sist men inte minst, om jag mot förmodan tränar känner jag mig så fruktansvärt duktig att jag unnar mig själv allt möjligt.
Men nu har jag bara 5 dagar på mig att tappa det överflödiga hullet till juldagen, så att folk inte tror att jag är en prinskorv på rymmen.
♥ KARIN
Söndag
Gick upp en kvart innan jag skulle åka och upptäckte att Mamma och Pappa hade matchande, svullna ögon likt pollenallergiker. De var också trötta. Mamma sa att det beror på mörkret - alla är trötta den här årstiden.
- Ja, men ingen jobbar lika mycket som mig, så jag har det värst!!!!!
Ville mitt dåliga morgonhumör skrika. Jag bet mig i tungan och gick och la mig i sängen och snuttade lite på mitt täcke i stället. Det är ju trots allt inte Mammas fel att jag är arbetsnarkoman.
Nu ska jag krypa ner i min renbäddade säng och sova tills jag vaknar. Eller tills alarmet ringer klockan 9. Någon måtta får det vara. Börjar 13.30 imorgon och jobbar till 22.40 och sen jobbar jag 23-09. Efter det jobbar jag igen 14-22 och det är stunder som dessa man blir lite smått irriterad på sig själv att man inte kan säga nej.
Såg förresten mina chefer fulla och spårade på julfesten i fredags, så får jag inte som jag vill i fortsättningen vet jag vad jag ska hota med.
♥ KARIN
Pyroman
Mamma kommer in i mitt rum och utbrister från ingenstans:
- Jag tror jag har varit pyroman i mitt tidigare liv!
- Okeej..?
- Ja, jag älskar att tända saker, jag får som en kick av det! Jag älskar lukten, ljudet, allt! Jag har alltid älskat tändstickor.
Sen berättade hon om en gång när hon var liten då hon och hennes kompis tände eld på golvet i deras lekstuga och jag började fundera över min egen besatthet av att elda på saker och ting.
I somras när vi bodde i Brompa hade jag alltid min lilla pyroman-stund när jag satt på balkongen och rökte. Det var så perfekt med alla olika material av skräp som låg på bordet, alla olika tändare alltid låg i skålen. Jag älskade att se hur ett hårstrå krullade sig och sen försvann, hur olika material gav olika lukter, hur plast drog ihop sig och tillslut blev en stenhård liten boll och att en pappersbit förkolnade och bara blev till lite stoft.
En gång när jag hade exprimenterat klart satte jag ner allt skräp i askkoppen, fimpade ciggen och gick in igen. Efter ett tag kände jag hur det börjar lukta skumt, och när jag kikar ut ser jag att askkoppen står i lågor. Fan. Som tur var hade vi (som vanligt) inte städat undan festen, så ett halvt glas rosé och lite bacardi brezeer fick släcka elden och allt var frid och fröjd igen. Tills askkoppen skulle tömmas en tid efter. Denna gråa, klistriga sörja som jag fick karva ur askkoppen luktade inte rosor om man säger så, och kräkreflexen sattes igång både en och två gånger.
Men till mina föredetta sambos som då och då visade en viss irritation till mitt eldande ville jag bara berätta att detta är då inget jag rår för, utan jag skyller på Mammas pyromani - det går tydligen i släkten!
♥ KARIN
