Lördag kväll
Åh, hur glad tror ni jag blev när jag efter en 13 timmars arbetsdag kommer hem och ser att Ida har städat upp lägenheten och diskat undan efter igår.
- Jag försöker göra nogrannt, för jag vet hur noga du är med allt, sa hon en dag när hon skulle vika in mitt draperi till sovalkoven som jag klumpigt nog rev ner första dagen.
Ja, jag är väldigt petig med allt. Det har jag alltid varit, men innan jag flyttade till Stockholm var min största dröm (konstigt nog) att leva "ouppstyrt". Något slags kollektiv där folk kom och gick, där man inte brydde sig om städning eller hur och var man sov. Jag fick allt det, och det är jag glad över, för nu har jag fått det ur min hjärna och kan lugnt leva efter "var sak har sin plats"-metoden, som jag efter en jämförelse kan säga att jag trivs bäst med.
Men det betyder inte att jag har några krav på någon annan, jag städar gärna efter andra, och en extra tallrik när man diskar, eller att göra extra mat när man väl lagar, är inga problem för mig. Däremot lär man sig med tiden vilka som är värda det.
Kommentarer
Trackback