31 oktober, 2012
Någonting jag alltid har stört mig på hemma är att allting i kylen har bestämda platser, det är ingen som säger något när man sätter fel, men nästa gång man öppnar kylen har de liksom automatiskt återgått till "rätt" plats igen.
Så skulle ju jag aaldrig ha när jag bodde själv. Svammel, tyckte jag.
Nu har jag bott själv ett tag, jag sätter in saker i kylen där de passar och eftersom det mest är jag här så ligger de ju på samma ställe alltid. Tänker inte mer på det..
Och så igår när jag och Ida packar upp handlingen märker jag hur hon radar upp varorna på köksbänken:
- Jag sätter allting här så får du sätta in det själv där det ska vara, för jag vet att du har bestämda platser på allt!
Saay whaat!? Det var ju precis det jag INTE skulle ha. Och hur kommer det sig att hon har märkt det? Hur mycket jag än har strävat emot allt har jag blivit exakt så. Samma sak med allt. Jag har blivit den jag absolut inte skulle bli..
Kommentarer
Trackback
