Perfekt!
Torsdag idag, mötte upp T och Maria i stan lagomt till att sysslorna hemma var avklarade, kikade runt på stan innan jag skulle till jobbet.
Klockan 16 var det då dags för jobb, och intro-tjejen var redan där när jag kom. Hon var så trevlig och fin tjej. Hon vet fortfarande inte vem jag är, och jag tycker det är så kul med jobb att man får chans att träffa människor man aldrig skulle prata med i "verkligheten".
Hon var totalt faschinerad av mig, och sa gång på gång att hon "aldrig träffat någon som mig". Hon tyckte jag var så söt, så fint brun, så trevlig, så hurtig, så ärlig, så glad. Det lät verkligen som världens tråkigaste helylle-tjej.
- Men gud vad tråkig jag låter!
- Näe. Asså.. Du är fan perfekt.
Vad tror ni hände med mitt perfektionist-hjärta? Det smälte och rann ut som guld i kroppen.
- Jag låter typ lesbisk, men jag blir bara så jäkla avis, la hon till.
Sen sa hon till K att han hade tur som hade en så speciell tjej som mig hos sig. Hon tyckte det var väldigt konstigt att jag inte har en pojkvän, och sa att jag förtjänar världens snällaste för att jag var så fin. Och hon förstår att jag är så omtyckt av alla, att det inte går att inte tycka om mig (ironiskt nog, med tanke på att "det inte finns ord för hur mycket" hennes kompis ogillar mig).
Innan hon gick sa hon att det var roligt att träffas..
- ..för som sagt så har jag aldrig träffat någon som dig.
Nu ligger jag på jobbet och ska sova, känner mig lite som en rymdvarelse, men annars är det lugnt.
Kommentarer
Trackback
