Karin

Tänkt att jag i 20 år har vaknat upp på julaftonsmorgon sida vid sida med min familj, eller i alla fall i samma hem. I år bryts traditionen. Jag kommer för första gången vakna upp alldeles själv. Känns bra, som att jag är vuxen på något sätt. Jobbar på dagen och sen ska jag självklart hem. Sara stannar dock i Stockholm i år. Folk frågar om det inte känns konstigt att inte fira tillsammans, men för mig är julafton bara en dag av 365 - vi har ju alla andra dagar att vara tillsammans på, och bara för att vi inte är med varandra, betyder det ju inte att vi inte har varandra.