6 december, 2012
Är på jobbet och borde egentligen sova, men tror det blir svårt eftersom det pirrar så mycket i min mage att det gränsar till ett obehagligt sug. Brukar få så när jag längtar mycket till något, vet inte riktigt vart jag ska ta vägen och så känns det som att min kropp är för liten för mig själv.
Känner mig som en duracell-kanin på speed. Helt urspårad alltså. Vill bara att det ska bli morgon.
Imorgon är det lunch med Mamma på Olivers, ett nytt favvo-place. Sen ska jag även träffa T innan jag ska till jobbet igen.
Och nu funderar väl alla på vad det är jag längtar till, om det "bara är det". Aa, that's it. Jag älskar att vakna på mornarna (okej, 05:30 är jag inte lika kaxig) till ännu en dag i mitt underbara liv. Ibland längtar jag så mycket att jag inte ens kan sova. Typ nu.
Kommentarer
Trackback
