Onsdagskvällen
Ett tecken på att jag är trött är när jag blir otroooligt sugen på godis (annars är det bara chips som gäller) och idag var helgens godispåse som en magnet. Så jag våldtog den och la mig och tittade på OC. Efter ett tag fick jag träningsvärk i käkarna av all gelatin och somnade som en stock och sov 1 timma.
Sen blev jag så less på mig själv att jag åkte till John. Bjöd honom på muffins och skvaller och tillbaka fick jag kloka ord och en annan syn på saker och ting.
Nu kom jag nyss hem och råkade sätta på en låt som påminner så förbenat mycket om Stockholm att jag fastnade i tankar om vad som är bra/dåligt med Stockholm och Luleå, om jag ska plugga eller resa, flytta eller stanna..
Känner att jag varken har tid eller energi för det nu, så jag skjuter upp det - jag behöver ju faktiskt inte bestämma min framtid just ikväll, nu vill jag bara må bra. Skit samma om åren går.
Så jag ignorerar de tankarna och låter i stället mitt största livsviktiga problem här i livet vara om jag ska slå på en dvd på tv:n eller se nåt på datorn - och i så fall vad. Det behöver inte alltid vara mer komplicerat än så. Ibland får man vara en ytlig i-landsproblems-människa.
♥ KARIN
