Onsdag
Jag dör av hunger och jag dör av sorg. Vetekakan är utstädad och ekar tom. E & E lämnade mig i min ensamhet vid 12 och snart är det dags för mig också att checka ut härifrån.
Väntar på att vetekakans ägare ska komma, så jag kan ge nycklarna och ta mina sista pinaler härifrån. Det enda problemet är att dom inte har hört av sig på över 2 veckor, vet bara att det är idag dom skulle komma tillbaka. Hoppar till varje gång jag hör porten smälla, eller när en bildörr slår igen utanför.
Ligger iaf och tittar på Beck, slumrar i soffan och gör allt för en sista gång på kakan, går på toa, dricker vatten, andas in kak-doften..
Pratade nyss med Emma, och ni anar inte hur skumt det känns att inte avsluta samtalet med:
- Aja, men vi ses hemma då!
Tänk att hon och Elin är i Luleå nu. Emmas pappa kockade åt henne och Evas mamma skulle laga Elins kära köttfärssås och spagetti som hon tjatat sönder våra öron med. Saknar dom redan. Men vi återförenas på fredag, en helg i Luleå, jag kunde inte vara mer taggad!!
Nu är Filip på väg hit, så jag ska möta honom nere vid t-banan. Så på med skinkan och glajjorna, nu går jag ut i solens härliga strålar.
♥ KARIN
