Webb-tv <3
Dagen har glidit på rätt bra, I guess. Inget spännande hände väl i skolan förutom att vi fick våra varmkökskläder och jag måste ju säga att man kände sig riktigt het i dom.
Sen bråkade jag och Teza om vem som skulle få åka hem först, min buss går 5 min efter hennes och hennes går 10 min efter min, så det är alltid tjaffs om vem som ska behöva vänta på sin buss. Självklart blir det alltid jag eftersom jag bara behöver vänta 5 minuter.. Hårt att vara Karin.
Kom hem och fick panik för att jag var så rastlös. Trots att jag pratade i telefon och på msn, plus att jag kollade på tv och lyssnade på musik, låg jag på sängen och sprattlade med benen om en bäbis. Jag har absolut ingen ro i kroppen och jag förstår verkligen inte vad alla sysselsätter sig med hela kvällarna.
Jag cyklade iaf ner till Elin där Roffe i en tom lägenhet möter mig.
- Hej Karin! Känn dig som hemma.
Jag gick in i Elins rum, även det ekande tomt och sen gick jag ett varv runt i lägenheten, men ingen Elin någonstans. Brukar väl iofs inte kännas så konsigt att vara hemma hos dom utan att hitta henne, men utan möbler eller liknade kände jag mig mest bara i vägen och påträngande.
- Nä, Elin är borta på 208:an, säger Roffe.
- Jahaja..
Han kunde inte ha gjort sig besväret att tala om att hon var där borta på en gång jag kom in genom dörren, nä ist fick jag gå runt som ett fån och leta henne. Och hon är också så tankspridd att hon glömmer den lilla detaljen om att hon helt och hållet flyttat iväg till nya läggan, tur att den bara är några gårdar bort.
Sådan far, sådan dotter.
Jag fick iaf med mig Elin att göra av med lite överskottsenergi genom att cykla till kvantum, där det var 9f reunion med massa från gamla klassen.
Sen blev vi kära i webb-tv och jag hann se ett ID-avsnitt och halva Hey Baberiba innan jag somnade. Elin väckte mig och så skrattade vi lite till Raj Raj innan jag tog mig ut i kylan och nu sitter jag här och ska slå på nåt roligt program jag kan somna till. Har fått sömnsvårigheter och somnar endast om jag kollar på nåt.
GODNATT
Sen bråkade jag och Teza om vem som skulle få åka hem först, min buss går 5 min efter hennes och hennes går 10 min efter min, så det är alltid tjaffs om vem som ska behöva vänta på sin buss. Självklart blir det alltid jag eftersom jag bara behöver vänta 5 minuter.. Hårt att vara Karin.
Kom hem och fick panik för att jag var så rastlös. Trots att jag pratade i telefon och på msn, plus att jag kollade på tv och lyssnade på musik, låg jag på sängen och sprattlade med benen om en bäbis. Jag har absolut ingen ro i kroppen och jag förstår verkligen inte vad alla sysselsätter sig med hela kvällarna.
Jag cyklade iaf ner till Elin där Roffe i en tom lägenhet möter mig.
- Hej Karin! Känn dig som hemma.
Jag gick in i Elins rum, även det ekande tomt och sen gick jag ett varv runt i lägenheten, men ingen Elin någonstans. Brukar väl iofs inte kännas så konsigt att vara hemma hos dom utan att hitta henne, men utan möbler eller liknade kände jag mig mest bara i vägen och påträngande.
- Nä, Elin är borta på 208:an, säger Roffe.
- Jahaja..
Han kunde inte ha gjort sig besväret att tala om att hon var där borta på en gång jag kom in genom dörren, nä ist fick jag gå runt som ett fån och leta henne. Och hon är också så tankspridd att hon glömmer den lilla detaljen om att hon helt och hållet flyttat iväg till nya läggan, tur att den bara är några gårdar bort.
Sådan far, sådan dotter.
Jag fick iaf med mig Elin att göra av med lite överskottsenergi genom att cykla till kvantum, där det var 9f reunion med massa från gamla klassen.
Sen blev vi kära i webb-tv och jag hann se ett ID-avsnitt och halva Hey Baberiba innan jag somnade. Elin väckte mig och så skrattade vi lite till Raj Raj innan jag tog mig ut i kylan och nu sitter jag här och ska slå på nåt roligt program jag kan somna till. Har fått sömnsvårigheter och somnar endast om jag kollar på nåt.
GODNATT
Kommentarer
Trackback
