Hej

Mina deja vu-anfall har börjat spela mig lite spratt igen. Sara kom och frågade om nån jl-tröja idag och jag är helt säker på att det har hänt förut. Asså bombsäker liksom, helt stört. Så börjar mungipan dampa och jag var tvungen att sätta mig på golvet.


Mamma blev nojig och började snacka om blodtrycksfall och liknande, att jag höll på svimma. Men det är inte så, det känns inte som att jag ska svimma, det är bara som.. Äh, jag kan inte förklara.


Och när hon efter att ha snackat om att vi borde boka tid hos läkaren, frågar om jag har haft så nå mer på senaste tiden, ja då får jag inte mig själv att berätta att jag fick så även igår.


Trodde bara att det inträffade när jag ätit eller sovit dåligt men den teorin höll inte. Efter en god natts sömn och stabila måltider kände jag, mitt i snacket om ströbröd igår hos Lisette, de välbekanta rycken i mungipan.
Var tvungen att springa och gömma mig för henne och Emma för att jag kände mig så ruskigt ful ;)


Nu är det inte läskigt längre, det har blivit mer som en grej. Men mamma är superhispig, kommer och frågar x antal gånger om det har gått över osv.


Om jag får så igen kommer hon tvinga mig till läkaren. Men hur kul skulle det vara att försöka förklara mitt problem;


"Jo asså, jag får som känslor av att det som händer har hänt förut, jättestarkt. Och sen så börjar mungipan rycka också, vänster mungipa för att vara exakt. Efter det måste jag sätta mig på golvet, inte för att det börjar snurra som när man ska svimma, nä mer för att alla ben i kroppen blir som spagetti."


Dom kommer ju tro att jag är knäpp, okej det kanske jag är också ;)


Usch, nu fick jag hjärtstopp också, en hund kom flygandes utanför mitt fönster :O Hatar när ploggubbarna sätter en snöhög just under mitt fönster, då blir det så mycket trafik där, ungar som leker och hundar som springer.


Fast värst var ju när det sprang en älg där, för typ flera år sen. När Emma och Elin skulle gå hem så såg vi nå vilsna älgar stå och beta i ett träd här utanför, haha! Typ största händelsen på hela året på den tiden, säkert därför jag minns det så väl ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0