2332

Mina ben är jättekonstiga, jag vet inte vad det är med dom. Dom hör typ inte till min kropp utan lever sitt egna liv, superläskigt!

Åh, jag börjar typ gråta, hade jag haft en yxa här hade jag huggit av jävlarna.

Kommer inte somna ikväll för att jag inte kommer att kunna ligga still, nästan så att det lockar att stanna hemma från skolan imorron.

Fast jag vet inte om mamma låter mig stanna hemma för att jag påstår att mina ben inte tillhör min kropp. Förra gången var det för att jag var borta, att jag fått någon läskig déja vu-grej och att det började rycka i min ena mungipa, hon kommer ju ringa till psyket snart.

Det är nästan så att det är hypokondrier-varning på mig, håller på att hitta på en massa sjukdomar.

Aja ska gå ut och rulla mig i snön eller nåt..

Vi höres. (Ifall jag inte dör av någon annan mystisk sjukdom)


Kommentarer
Postat av: ylva

asså karin jag blir så lycklig när jag läser det här. jag är inte ensam!! hoppas de löser sej med benen. kjam från ulf

2008-02-11 @ 00:29:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0