Möbeljakt

 
När jag och Mamma är lediga tillsammans på vardagarna går vi oftast ut och äter lunch. Så även idag. Sen bar det av till Boden för att kolla på möbler.
 
Alla är på mig om jag har köpt möbler till min lägenhet. Nej, självklart inte. Känner man mig vet man att jag kommer att behöva besöka varenda möbelaffär, mäta, göra prototyper i kartong, ta hem färgprover och planera varenda pinal in i minsta detalj. Allt i en naiv strävan efter perfektion.
 
När Mamma flyttade hemifrån satsade hon alla pengar på en bra säng. Vilket ledde till att hon åt middag på köksgolvet en tid. Exakt så är jag. Med skillnaden att jag flyttar en kvart bort och kan komma hem och äta middag.
 
För jag är inte den som letar röda prislappar för att ha råd med ett komplett hem på en gång. Och desto mer jag vill ha något, desto mer värd är väntan att ha sparat ihop pengarna. Och helt ärligt är jag gärna prinsessan på blidvägen några månader till. Bara för att jag har köpt en lägenhet behöver jag väl inte bo där?
 
 

17 september, 2012

 
Måndag betyder i vanlig ordning ridning. Fick den största hästen i hela stallet, med ryggen en bra bit ovanför mitt huvud. Ett träningspass i sig att bara göra i ordning den. För att inte tala om kraften man måste använda för att hålla ihop den. Samtidigt som ridläraren skriker:
 
- Sitt på rumpan Karin, Sitt på rumpaaaaan!!
 
Är öm i precis varenda muskel.
 
Sen är jag fascinerad över atta alla hästtjejer är totala bitches. Jag är väl inte den lättaste att ta kontakt med jag heller, men tjejerna i min ridgrupp skrämmer mig. Bara en som jag yttrat några få ord med. Samtidigt är jag inte där för att få kompisar, så jag klarar mig.
 
Brukar se en från min gamla klass i stallet, första gången vi sågs utbrister hon:
 
- Jag hade aldrig kunnat tänka mig att man skulle täffa dig av alla människor här!
 
Nähä, vart ska man träffa mig då? På krogen kvart i 3 fortfarande sippandes på en drink?
 
 
 

Söndagskvällen

 
Jag diskuterade mina senaste funderingar med Ida igår och hon sa förvånat:
 
- Jag förstår inte, du har nya insikter varje dag man pratar med dig - vilket är typ varje dag! Sen går du och blir frälst från en dag till en annan och jag har aldrig sett sån livsglädje hos någon!
 
Det bästa av allt var när hon sa att min energi hade smittat av sig på henne, då har jag mitt i mitt ego ändå gjort något bra för någon annan. Nästan lika kul att höra som i somras när Anna-Karin sa att jag var en party-höjare.
 
Är man glad i grunden blir precis allt roligt. Igår satt jag till och med och skrattade åt reklamerna på tv, tyckte det var det roligaste jag sett på länge!
 
 
Söndagsmyys
 

Egoism


Jag spelade ett spel för ett tag sen som går ut på att man får en egenskap som kompisarna ska betygsätta hur väl den passar in på en. Jag fick EGOISTISK och alla satte 4:or och 5:or, inklusive jag själv som tog 5 - att det stämmer helt.

För mig är det en förutsättning att vara egoistisk i den värld vi lever i, och med få undantag tycker jag de flesta är det.

Vi vill att soldater ska rädda världen från krig - bara soldaterna inte är våra nära och kära. Vi vill att pengar ska skänkas för att bekämpa fattigdom - bara det inte är våra pengar. Vi vill att alla ska leva ett värdigt liv - bara vi slipper offra det vi själva har.

Jag är nog en av få som erkänner att jag är självisk. Alla val jag gör, gör jag utifrån mitt eget bästa. Jag sätter mig själv i främsta rummet, för ingen annan gör det åt mig. Och allt jag gör har jag ett mål med. Sen är det klart jag gör saker för mina nära och kära utan att kräva något i gengäld, men i grund och botten handlar det om att jag tycker om dem så mycket att JAG mår bra av att se dem glada. Samma sak om jag skänker pengar, det är för att lätta MITT samvete.

Självklart vill jag inte att någon ska behöva lida, men även om jag skänker bort allt jag har kan jag ändå inte rädda alla. Därför värnar jag om och uppskattar det jag har. Och önskar att alla skulle vara över en ekonomisk gräns för att leva ett värdigt liv.

Men att vissa lever just på den gränsen och att vissa har dubbelt så mycket, ser jag inget fel i. För rikedom handlar inte om hur mycket pengar man har - det handlar om hur lycklig man är. Och för mig har pengar och lycka inget samband.
 

16 september, 2012

 
En riktigt fin höstdag idag, och för första gången på flera år uppskattar jag och ser fram emot hösten.
 
Nu ska jag iväg till stan, hämta min cykel som står på jobbet och låna om en bok på biblioteket. Sätter mig nog där ett tag och pluggar lite också. Ikväll väntar söndagsmys med Ida, och för att få njuta av det måste jag göra bort det jobbiga först!
 

Ledig lördag

 
Började dagen med en promenad, åkte sen till stan med Ida, fikade och åt middag med hennes föräldrar och avslutade  sen kvällen på friend's med Maria också. Skön dag.
 
Imorgon väntar en till ledig dag, då ska jag bara njuta och må. Men sen längtar jag nog till jobbet igen. Sa till K i fredags att jag inte kommer förrän på måndag igen.
 
- Hur ska vi klara oss då..? muttrar han.
 
Och hur illa är det inte att jag i mina blogginlägg alltid nämner mitt jobb - till och med när jag är ledig!?
 

Eftermiddagsfika

 
"Guben med hunden", han som bor i K's kvarter och alltid går förbi med sin käpp och sin hund, tittade in hit idag. Hunden hade han dock lämnat hemma, och i stället hade han med sig en låda bakelser!
 
Han var en pensionerad präst, och under den tiden vi fikade hann han göra större intryck på mig än vad någon gjort på länge. Hur udda är inte det - jag, en 21-årig superrealist med tron på kunskap, viljan och mig själv, som blir så berörd av en 80-åring med tron på Gud och högre makter?
 
Tur att vi snart bor med endast en gata mellan oss, och som han sa:
 
- Då kan vi stå i fönstret och vinka till varandra!
 
 
För ja, snart flyttar jag in i mina drömmars lägenhet, som jag köpt för länge sen, men inte vågat tänka att den verkligen är min förrän jag har nyckeln i min hand. Nu är sista mötet bokat och om ingen rycker undan mattan för mig, har jag precis det jag önskar inom några veckor.
 
 

Matteplugg

 
Bytte ut mitt Gossip Girl-maraton jag skulle ha ikväll till att plugga matte med Ida. Inte alla som skulle göra det. Å andra sidan är inte jag som alla andra heller. Jag har många gånger fått höra att jag är speciell, och ja, jag är nog det. Men fan vad jag älskar att räkna matte. Och mest av allt att lära andra. Därför är jag överambitiös och skriver inte bara ut nationella prov, utan bedömnings- och lärarhandledningar också..
 

Bilder

 
Tar bilder så otroligt sällan nuförtiden, till skillnad från förr när man hade ett helt fotoalbum efter varenda festkväll.
 
Här är dock två från för någon vecka sedan. Olikt att jag är sitter rak som en militär. Eller ser ut som en robot när alla andra släpper loss!
 


 

12 september, 2012

 
Mina föräldrar träffade min chef för ett tag sedan då Inre Kraft marknadsförde sig på något evenemang. Han frågade om de kände till företaget och de sa att deras dotter jobbade åt dem. När han fick veta att jag var deras dotter hade han gått lös med rosor:
 
- Åh Karin, hon är så duktig! Hon är den bästa vi har!! Vi var lite oroliga att hon skulle sticka ifrån oss igen, men vi är så glada att vi får ha henne kvar!
 
Vanligtvis brukar jag säga upp mig den här tiden på året. Få för mig att jag ska hitta på något, flytta iväg, flytta hem, resa eller bara för att jag är less på att jobba. Varje gång har jag också slutat som arbetslös. Dock har jag aldrig sett mig som arbetslös, jag har valt att se det som semester och alltid kunnat göra det jag vill för att jag har haft mina "madrasspengar".
 
Därav anledningen till att jag jobbar så mycket - jag känner mig själv och vet att det kommer en dag när jag får för mig att göra något nytt, för jag har inte ett nog utvecklande jobb för att vara nöjd med vardagslunken. Jag har inte heller ett nog utvecklande liv i övrigt, så då jobbar jag hellre än att göra saker som inte tar mig någonstans. För att på så sätt alltid klara mig ekonomiskt när jag väl vet vad jag vill.
 

Måndagskväll

 
Hade teori på ridningen idag, något man har en gång varje termin och prickar in den när jag är sjuk och ändå inte borde ha ridit - hur tur får man ha?
 
Vi pratade om för- och nackdelar med egen häst vs rida lektioner. Jag har dock plockat det bästa ur båda världarna, jag rider lektioner en gång i veckan och har hand om Angelicas häst en gång i veckan. På lektionerna har jag nån som skriker på mig under övningarna och sen kan jag ta med mig det och träna på Brama. Där kan jag också rida och pyssla på som jag vill.
 
Jag och Angelica for till Brama efter min lektion, duschade henne och putsade sadel och träns. Hade kunnat putsa förevigt med min perfektionism. Städade lite bland Angelicas saker en dag jag var där och stallägaren frågade om jag höll på sanera hela stallet. Jag har ju som en grej för renlighet..
 
Åkte med Angelica hem en sväng innan jag skulle till jobbet, att vara där utan T börjar kännas mer naturligt för varje gång. Tror aldrig någon fått mig att känna mig så välkommen som Maria. Eller möjligtvis Idas föräldrar, hennes mamma sa en dag att jag var en i familjen. Så hur bra har inte jag det - inte nog med min egna fantastiska familj, jag har även de två bästa bonus-familjerna man kan tänka sig!
 

10 september, 2012

 
Utgången i lördags var inte bra för min hälsa. Dansade och sjöng och hade väldigt trevligt fram till halv 3 då jag cyklade hem, för att vakna klockan 7 igen utan röst.. Så när jag hest klämde fram till M & P att jag skulle till jobbet, höll de på hoppa i taket. Det konstiga är att jag inte ens var trött.
 
Min näsa rann dock okontrollerat hela dagen och trots x antal koppar hett vatten ville rösten inte vara med mig. Tog ändå på mig två extrapass i veckan. Kan ju inte ligga på latsidan, då har jag inte råd med mig själv..
 
Nu håller jag på tvätta och städa, samtidigt som jag ser DH och dricker honungsvatten. Hoppas på att rösten ska skärpa sig snart, lite svårt att mygla med att man inte är sjuk utan röst.
 
Sen ska jag laga mat och köra ut till T som är på jobbet. Problemet är bara att jag inte känner smak, så det blir spännande att höra hur det smakar! Ska också åka förbi mitt jobb och hämta min smink och laddaren till sp:n.
 


8 september, 2012

 
Anette från Inre Kraft ringde mig nyss:
 
- Jag vet att du jobbar hela dagen idag, och att du har kväll imorgon, men jag tänkte att jag hör ändå om du kan tänka dig att ta dagen också?
 
Jag tittar på min väska, innehållande smink- och fixsaker, samt en vinflaska - det vankas utgång ikväll. Tänker på hur det inte går några bussar till stan imorgonbitti och att jag då måste ta cykeln från krogen ikväll för att ha den hemma imorgon och cykla till jobbet. Inser att jag kommer få max 4 timmars sömn. Dessutom är jag sjuk.
 
- Jo, men jag kan jobba!
- Asså.. Finns du på riktigt verkligen?! Jag har aldrig hört dig säga nej.
 
Undra varför. Jag kan inte säga nej. Jag är en arbetsnarkoman med den naiva tron om att jag är odödlig.
 
Fast jag sa faktiskt nej i måndags till att jobba kväll, för då har jag ridningen. Men så länge jag inte behöver avstå från något roligt kan jag jobba allt, för sömnen kan man kompromissa lite med ibland!
 

6 september, 2012

 
Då var jag här igen, haft så mycket on my mind den senaste tiden och en del att fixa och dona med, men nu borde allt vara klart. Skönt, då kanske äntligen mitt magsår över allt kan börja läka.
 
Känns som att jag för första gången i mitt liv börjar få "mitt", att ingenting jag gör, eller vill göra, är beroende av någon annan. Vilket är en härlig känsla för mig som alltid känt mig väldigt osjälvständig.
 
Ska lata mig framför Gossip Girl ett tag nu tills M & P kommer hem. Har lagat kyckligpasta åt oss att äta till middag, hoppas de blir nöjda!
 


Lördag!

 
Igår hämtade jag och Ida Mamma från hennes personalfest. Det var chockande att se hur party panter-tanterna var. Mamma stannade minst en timme efter att vi hade kommit, så vi åt kexchoklad och drack päroncider och tittade på när de shakeade loss!
 
Sov max 5 timmar inatt och jag är så trött. Ska jobba till 22.. Är företagsfest ikväll så håller på fixa till mig. Sen kanske jag ska ut. Om jag orkar.. Annars känns sängen lockande.
 
 

Klirrklirr

 
 
Om jag bor hemma några månader till kan jag snar köpa mig en lya kontant och trycka upp den i baken på herr fisberg på banken som verkar tro att jag inte har några pengar.
 

23 augusti, 2012

 
T kom och plockade upp mig halv 9 imorse, hon släppte av sig själv på jobbet och sen for jag till badhuset och simmade 45 min. Jag älskar att träna på morgonen, för helt allvarligt, vem vill ta sig till gymmet på kvällarna, i det mörka höstrusket, när man bara vill vara hemma och mysa. Inte jag.
 
Nu ser jag desperate housewives, samtidigt som jag fixar mig. Blir storheden med Mamma på ett tag. Ska luncha och titta på ett nagellack till henne. Sen finns ju alla möjliga möbelaffärer där, så vi blir nog där ett tag.
 
Klockan 5 ska jag dock hämta T och vara med henne ikväll!
 

22 augusti, 2012

 
Ledig dag - hör inte till vanligheterna! Vaknade vid 9 och lyxade till det med att ligga kvar över en timma, då jag förflyttade mig till soffan ;)
 
Ska ta en promenad, fixa mig och sen åka till stan med Mamma. Hon ska fixa brynen och leta ett läppstift tills hon ska på "casino-night" med jobbet på fredag. Innan ska hon på förfest och jag är anlitad som chaufför hela kvällen.
 
- Några rödvins- och rosedrickande kvinnor är inte farliga!
- Bara ni inte spyr i bilen är det lugnt..
 
Varför känns det som att förälder/barn- rollen är utbytt?
 

21 augusti, 2012

 
Hade personalmöte idag och när vi pratar om att jag jobbar mycket säger min chef:
 
- Vi har ju sagt att vi ska hjälpa Karin med att få ihop pengar!
- Men gud, hur fattig låter det inte som att jag är nu?!
- Hahaneej, säger Christina, du är nog rikast av oss alla!
 
Jag vet inte varför folk alltid ska hjälpa mig, av någon anledning hamnar jag alltid i en sits där folk tar mig under sina vingar. Känner mig ofta som ett välgörenhetsobjekt, trots att jag egentligen är väldigt självständig. Det är bara ingen som tror det.
 
 
 
 

Måndagskväll

 
Mitt magsår får väl ligga kvar i magen en vecka till, börjar vänja mig ändå..
 
Har haft fullt upp med hästarna idag. Trivs förvånandsvärt bra, lite smutsig blir man ju, men det får man ta. Sen har jag ont i ljumskarna så jag tror jag dör.Av någon anledning får jag alltid en av de största hästarna. Fast jag älskar ju höga höjder och fart under mig, sånjag klagar inte!
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0